Sportpersonlighet nr 1

Det är en synd och en skam att sportmedier i Sverige ska betrakta allt svenskt och inget annat. Inga andra ges uppmärksamhet. Det är Henke Larsson och Zlatan Ibrahimovic och så är det inte mycket mer. Det finns fantastiska idrottsutövare som många svenskar inte vet vilka de överhuvudtaget är. Patetiskt. Vem vet till exempel vem Asashoryu är? Nå? Nä? Han är världens bästa sumobrottare, helt överlägsen. Sedan den briljanta Takanohana lämnade sumoscenen har han kommit in och dominerat fullständigt, mot ofta tiotals kilo tyngre motståndare. Balansen, aggressiviteten och timingen är Asashoryus främsta vapen. Han är briljant och förtjänar ses och uppmärksammas även av trögtänkta svenskar.

Ronnie O'Sullivan har jag skrivit om förut här på bloggen, och då vet alla som läst den att det handlar om den ytterst brittiska biljardsporten snooker. Jag har skrivit flera gånger om O'Sullivans geni. Hans otålighet, hans lediga spel, avsaknad av nerver. Men det finns mer att tillägga. Jag skulle vilja hävda att han är den största personligheten inom idrotten idag, alla kategorier. För bortsett sin uppenbara skicklighet är han så mycket mer. Ronnie O'Sullivan är en vandrande dokusåpa. Förra turneringen skapade han stor skandal genom att helt sonika efter att ha missat en röd boll i ledning lämnat walk over. Helt apråpå. Ingen har någonsin gjort nåt sånt i den anrika och traditionsbundna sporten. Man frågade sig: skulle han bli avstängd, få böta? Förbundet har inte tagit tag i frågan. Han är för viktig. Han är snookerns ansikte.

Turneringen som var i veckan: Masters, visade Ronnie en annan sida. Han verkade balanserad turneringen igenom (han har lidit av depressioner och ätit lyckopiller). I finalen spelade han mot underbarnet Ding Junhui från Kina. Publiken var starkt på Ronnies sida. Ding knäcktes. Då var det Ronnie som fick agera hjälp. I pausen övertalade han Ding att fortsätta. När matchen var slut och Ronnie vann med 10-3 kramade han om Ding och kysste honom på huvudet. I intervjun efter talade han om vilken stor talang Ding var och han var övertygad om att han skulle dominera sporten framöver. Det var stort och frikostigt, och visade upp en sida som känns väldigt äkta och spontan.

Det är en märklig person, och jag skulle inte förvånas om det en dag blev film av hans märkliga liv. Fadern i fängelse för mord, unik talang, depressioner, lyckopiller, droger, new age-andlighet. Den historien har allt. Kan inte komma på så många idrottsprofiler som varit lika färgstarka genom tiderna: Muhammed Ali, John McEnroe, Diego Maradona, Zinedine Zidane, Matti Nykänen...

Svenskar? Kan inte komma på så många som platsar nära toppen- men här är en lista på Sveriges starkaste idrottsprofiler: Zlatan Ibrahimovic (ja faktiskt. Jag är objektiv), Nacka Skoglund, Carolina Klüft, JO Waldner, Ingemar Stenmark, Patrik Sjöberg, Peter Forsberg, Ricky Bruch.