Friday, December 01, 2006

Idol

Ja, jag medger helt ärligt att jag har tittat på det dekadenta programmet Idol. Hela hösten. Och inte bara årets omgång. Det är något kittlande i momentet att tävla i musik, samtidigt som det är vidrigt i grunden.

Marcus vann till slut nyss, och det cementerar det faktumet att årets omgång varit den klart tråkigaste någonsin. Att Erik tog sig till final får väl ses som den största överraskningen programmet bjudit på. Positiva överraskningen, vill säga. Mycket negativa överraskningar har programmet desto frikostigare bjudit på. Linda, en tänkt självklar finalist fick packa resväskorna redan flera omgångar innan.

Lite omdömen då:

Linda: Klart lysande stjärnan. Ögon som man drunknar i. Scenutstrålning, personlighet, hela kittet. Åkte ut gången då hon var överlägset bäst. Bottenbetyg till fjortisfolket i landet Svea.

Cissi: Största personligheten i tävlingen, och gick väl ungefär så långt som rösten tillät. Katastrof mot slutet vad gällde uttal och tonprecision.

Erik: Jag blev chockad när juryn tog med honom som reserv, men fan vad han har utvecklats. Särklart bästa ögonblick covern på Dylans "Knocking on heavens door". Bara den goda smaken att välja Dylanlåt höjer omdömet sju snäpp. Kändes ändå som en lättviktare i final. Årets light-Sebastian.

Danny: Jätteblandat intryck. Blandade och gav. Versionen av Tommy Nilssons "Öppna din dörr" så var det helt underbart. Resten av framträdandena... inte underbara.

MArcus: Mycket kompetent. SKicklig. Bra falsett. Tråkig. Daniel Lindströms självklara efterträdare som folkets tråkiga val. Kommer inte kommas ihåg länge.

Felicia: Ser ut som Agnes, men är tråkigare. Dock mer vältalig. Levererade rätt bra mot slutet trots att röstresursbrist märktes tydligt. Kom så långt som hon förtjänade ungefär, även om jag trott att tråkighetsfaktorn skulle ta henne länge i en idolsk snedvridenhet.

Johan: Katastrof. Det skar i öronen när han sjöng och man ville bara sjunka bort nånstans. Ja, de sämre gångerna var det så jävla illa. Ett under och mirakel eller snarare helgerån att han kom så långt han gjorde.

Överlag har programmet varit kul att följa, men som sagt mycket trist att man kunde sia vinnaren efter omgång ett. Detta visar nackdelarna i att tävla i musik. Det är alltid fel som vinner. Eller rätt. Den här gången var det fel. Jag har nu gissat rätt på tidigt stadium i två musiktävlingar i rad: Eurovisionsschlagern och Idol. Nåt slags pris till mig. Apråpå Eurovisionen: Jag sa till min älskling att jag skulle satsa allt jag ägde och hade på Lordi. Hon sa att det verkade dumt så jag gjorde det inte. Och jag är inte miljonär nu heller. Kanske borde jag bara följa mitt musiköra eller min intuition. Eller på att jag kan tänka som en fjortistjej. Fantastisk gåva, egentligen... Haha.

1 Comments:

Anonymous Anonymous said...

Jag tror du har fel ang. MArkus. Han kommer kommas ihåg. Det tror jag i alla fall, vi får väl se...

Ja, ja, jag vet! du borde satsat dina pengar på lordi.

5:51 AM  

Post a Comment

<< Home