Inför Dylan...
Så har den här långa dagen börjat. Jag laddar upp. Lyssnar på Street-Legal, en skiva jag starkt misstänker jag inte kommer få höra några låtar ifrån. Men jag skulle bli mycket glad om jag fick det. Säg "Senôr (tales of Yankee Power)" t.ex. Det skulle jag tycka väldigt väldigt mycket om.
Vad tror jag om ikväll då? Kommer det bli bra eller kommer det bli fiasko? Jag tror jag kommer att få vara med om en mycket häftig upplevelse. Det kommer inte att låta som det gör på skiva för fyrtio år sedan. Men vem trodde det? Och jag är helt öppen för nya arrangemang. Jag är beredd att kämpa för att känna igen låtarna. Jag är medveten om att det nya bandet kommer att ge en helt ny sound till låtarna, men jag vet att Dylan har planerat det här bra. In Bob we trust.
Vad kommer det bli för låtar då? Det är en jävligt knivig fråga att svara på. Om jag skulle sätta mig och göra en tipsrad här så skulle jag ha större chans att få 13 rätt på stryktipset än att få låtlistan rätt. Dels för att det finns så mycket att välja på. Dels för att Dylan är helt oberäknelig och oförutsägbar. Han har dock tenderat välja material från skivorna "John Wesley Harding", "Nashville Skyline" och rent av "Under the Red Sky" mycket, bortsett från sista skivan "Love and Theft". Själv ser jag gärna några instick från 1997 års "Time out of Mind". Jag skulle t.ex. älska att höra "Highlands", men det känns som en chans på tusen att det kommer hända. Den är ju trots allt nästan 17 minuter på skiva, och Dylan har sagt att det är den korta versionen....
Förstår en del av kritiken som Dylan har samlat på sig, i det fallet det handlat om kritik som har substans. Låtvalet har varit besynnerligt på sina ställen. Jag vet inte om han tycker de låtarna passar med bandet och att han kan göra bra versioner av dem, eller om han upplever att det finns mer i låtarna än vad albumversionerna avslöjar eller vad. Det senaste är i en hel del fall sant, för många av låtarna på setlisten i Stockholm finns inte med på min Dylan topp 200 iaf. Kolla själv i länken till höger om ni inte tror mig... ; )
Så jag hoppas få se en storartad konsert. Jag hoppas Dylan smugit in nån gammal goding, nån gammal raritet, nån gammal sällan spelad låt. Det skulle vara guld. Och jag vet att jag kommer vara lyrisk efteråt...
Vad tror jag om ikväll då? Kommer det bli bra eller kommer det bli fiasko? Jag tror jag kommer att få vara med om en mycket häftig upplevelse. Det kommer inte att låta som det gör på skiva för fyrtio år sedan. Men vem trodde det? Och jag är helt öppen för nya arrangemang. Jag är beredd att kämpa för att känna igen låtarna. Jag är medveten om att det nya bandet kommer att ge en helt ny sound till låtarna, men jag vet att Dylan har planerat det här bra. In Bob we trust.
Vad kommer det bli för låtar då? Det är en jävligt knivig fråga att svara på. Om jag skulle sätta mig och göra en tipsrad här så skulle jag ha större chans att få 13 rätt på stryktipset än att få låtlistan rätt. Dels för att det finns så mycket att välja på. Dels för att Dylan är helt oberäknelig och oförutsägbar. Han har dock tenderat välja material från skivorna "John Wesley Harding", "Nashville Skyline" och rent av "Under the Red Sky" mycket, bortsett från sista skivan "Love and Theft". Själv ser jag gärna några instick från 1997 års "Time out of Mind". Jag skulle t.ex. älska att höra "Highlands", men det känns som en chans på tusen att det kommer hända. Den är ju trots allt nästan 17 minuter på skiva, och Dylan har sagt att det är den korta versionen....
Förstår en del av kritiken som Dylan har samlat på sig, i det fallet det handlat om kritik som har substans. Låtvalet har varit besynnerligt på sina ställen. Jag vet inte om han tycker de låtarna passar med bandet och att han kan göra bra versioner av dem, eller om han upplever att det finns mer i låtarna än vad albumversionerna avslöjar eller vad. Det senaste är i en hel del fall sant, för många av låtarna på setlisten i Stockholm finns inte med på min Dylan topp 200 iaf. Kolla själv i länken till höger om ni inte tror mig... ; )
Så jag hoppas få se en storartad konsert. Jag hoppas Dylan smugit in nån gammal goding, nån gammal raritet, nån gammal sällan spelad låt. Det skulle vara guld. Och jag vet att jag kommer vara lyrisk efteråt...
posted by Toni at 2:34 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home